Vandringen som inte blev av ger mig andra vägar…jag kan välja, vilken förmån i en tid då frihet ligger i andras händer

Kylan kramar om dagar i maj och frostar in tidig morgon. Trädgården får vila lite till, vi vill göra annat

Vi googlar på okända leder, läser prognoser på SMHI som om det vore den heliga skrift. Utan att räta ut frågetecken klär vi oss i lager på lager och packar ryggsäckar med välkänt innehåll

Så står vi framför svårläst karta på en plats vi aldrig trampat på…vi ska välja riktning i det okända. Ingen led är inte orange, så enkelt att måla alla vägar i samma färg. Tänker intressanta tankar och det där frågetecknet får en större krök. Brattforsleden, var leder den?

På ljudlös stig

Så sätter vi den ena foten framför den andra i en lördag med tid bara för oss…Stigar i mjuk mo-mark med raka furor går över i grusad väg omgiven av nygödslade fält och när ryggen är fuktig av värme vandrar vi ner i raviner med alla nyanser av grönt och sippor i vitt. Pulsen dunkar hörbart i en manuell bergochdalbana, vår kondition prövas hårt, det är så vackert, så brant och vi tänker att snart planar det ut…det gör det inte…än

I ravinens djup lyssnar vi på ett vatten som inte har bråttom

Inget kaffe smakar bättre än det välförtjänta och när äggmackorna dansat ner i den tomma tunnan stiger energin mot grönt igen. Sitter en stund med bara fötter och delar vindskydd med okända som har lätt att prata

Vi går in i ny terräng, balanserar på spångar över myrmark och hedar innan vi säger hej till nya höjder. Vantarna åker upp och ner ur fickan, det är liksom ömsom vin ömsom vatten i vind och väderlek

Lång spång…jättelång

Ett mjölkbord i en solig glänta står stabilt och bjuder in till vila för en stund. Fuktiga strumpor byts till torra och ett chokladöverdraget bakverk, som en klok en tänkt att det kan behövas efter nån mil, blir så rätt tänkt.

Som gjort för oss…

Kilometer efter kilometer i ett varierat landskap läggs bakom oss, ibland i tystnad, ibland i samtal om livet, ibland får skrattet och den sjuka humorn övertaget i takt med att tröttheten tar plats. Omväxlingen har blivit våra vandringarnas signum och jag älskar vad det gör med mig…det är så enkelt med en enkel

Sex timmar efter vårt vägval ser vi den lilla vita bilen som ska ta oss till en efterlängtad dusch, en varm måltid och en kall öl. Det ligger en obeskrivlig känsla av förnöjsamhet och tacksamhet över oss när solen lämnar dagen och fötter placeras högt i mjuka bolster…mmm den är go den känslan

Brattforsleden på vårt sätt