Uppför…nerför…precis som livet

Dag 2. Orrison- Aurizberri/Espinal. 38809 steg

Efter en natt med minimalt med sömn försöker vi packa våra ryggsäckar i tystnad och mörker. Nära nog omöjligt men vi är ju inte ensamma på rummet. Färdigpackade står vi o trampar i väntan på att få lite i magen innan vi börjar nöta sulorna i backarna uppåt himlen.

En kraftig motvind på 15-20 sekundmeter gör ibland att vi blir stillastående och får kämpa på riktigt alltså…

Vi går i vårt eget lugna tempo, stannar ofta och pratar med djuren, Katharina är bra på det, tror de är flerspråkiga…

Hittar en bra slänt att fylla på med energi, tuggar o tuggar på den torraste matsäck vi nånsin ätit, men den ger det vi behöver och vi är laddade för den sista biten uppåt

Så vänder det. Nu är det andra muskler som får ställa upp och ta sitt ansvar. Det är så brant så vi sicksackgår mellan rullstenarna.

Landskapet blir annorlunda i den tysta lövträdsskogen som ger oss lä för vinden

Längtan efter kaffe tar oss framåt, steg för steg och framme vid det jättestora härbärget Roncesvalles stillar vi kaffeabstinensen och minsann en chokladbit därtill

Efter luftning av fötter och strumpbyte hängs ryggsäcken på igen, nu har vi 79 mil kvar till Santiago, vi har gått 2.5 men vi har gjort den tuffaste delen och high fivar på det

En lugnare vandring på 6 km väntar, behagligt tills hungern börjar tjoa i mellangärdet.

Vi har ännu inte bestämt var vi ska sova men kl närmar sig 16.00 och vi kan inte motstå den gamla gulliga damen som på tjattrande spanska vill visa hennes privata rumsuthyrning. Vi följer med uppför trapporna och bestämmer oss på stört när hon visar den renbäddade sängen, det fräscha badrummet och centrifugen… vilken lyx för handtvättade vandringskläder

Restauranger och barer har siestastängt och vi hittar ett ställe där vi inhandlar grovt bröd, yoghurt och San Miguel och detta intages under ett mmmmande på balkongen under takåsen i den lilla byn

Kroppen skriker vila, höfter och fötter har tagit stryk, inga blåsor att plåstra om, bara lite omvårdnad

Imorgon kommer en ny dag… den är omålad