En känslosam stund i livet…

Dag 22. Rabanal del Camino- Molinaseca. 40485 steg

Frukosten serverades 7.30 så vi började gå lagom till soluppgången

När vi kommer ur Rabanal och börjar gå uppåt så träffar vi på det stora franska gruppen igen med sina speciella handikapp”stolar”. Det hade dragit upp gänget och hade en sångstund medan solen gick upp över berget och ingen fick prata..

Vi går uppför, uppför, uppför men det är en ganska skön stigning, passerar byn Foncebadón men stannar inte utan tar en vila längre fram. Det är magiskt vackert med bergen i dimma och all grönska, skogar, blommor och korna som går och betar i denna kraftiga lutning

Så ser jag Cruz de Ferro och blir så rörd och tagen. Klämmer på min sten som jag burit med hemifrån Getebol, tar av mig ryggsäcken och går upp mot korset på alla andras nedlagda stenar

Detta är en symbolisk handling, stenen jag lägger ned ska representera de bördor jag burit på genom livet… det är känslosamt. En del lägger stenar om önskemål, en del med böner eller sorg

Sätter mig på en bänk och låter tårarna komma, först lite vackert sen kommer allt på en gång. Axlarna sjunker och det är en befriande gråt…

Cruz de Ferro är den högsta punkten pilgrimer passerar på Caminon,1500 m

Vi fortsätter framåt och nu försvinner min ork märkbart, det är längre till nästa by än vad det är utmärkt och samtidigt går det brant utför i sten och berg. Katharina däremot toppar sin form när jag dippar så vi har lite obalans i tempot

I Acebo får jag äntligen min potatistortillia och energin återvänder lägligt till de fortsatta steniga branta nedförsbackarna, man kan inte tappa fokus en sekund utan tungan rätt i mun gäller hela vägen fram till Molinaseca.

Vilken välkomsthälsning, en jättejättefin liten stad med små små gränder

Vi checkar in på vårt Hostel mitt i byn, ägaren är brasilianare och han är så mån om att vi ska det bra så det liknar ingenting

Dusch och tvätt som vanligt, leta upp ett apotek, fotfil och nagelsax står på listan sen klämmer vi i oss en varsin vegpizza, handlar bananer och nötter och ligger till sängs innan 20.00

Imorgon ska vi få en rejäl frukost av vår värd innan vi vandrar mot Cacabelos, 24 km