Vi gick upp ”tidigt”, lilla familjen skulle komma till Kantiangstranden för lite lek och lunch på Same Same. Innan frukosten började Björns mage köra ett ovälkommet race men stönar sig ändå och hänger med för att dejta barnbarnen.
Snart fick han återvända hem till vårt boende, alldeles matt och febrig. Jag stannade och lekte som bara den med godingarna. Efter lunch kramades vi hej då och på hemvägen bestämde sig även min kropp för att bromsa strandlivet. Med värk och feber gjorde jag kärleken sällskap i sängen och ca 20 timmars sömn senare kunde vi om än lite spakare möta en ny dag.
En lätt frukost och en väldigt långsam strandvandring mot skugga på Same Same. Det är sååå varmt och vackert. Vi tar det lugnt, jag tar en kokosnöt till lunch, Björn kör en fried rice. Det blir många svalkande dopp i det kristallklara vattnet men vi gör inte många knop…
Känner att det är dags för en massage igen, en lyx vi gärna unnar oss. Den gräver inte speciellt stora hål i plånboken heller, den ligger mellan 150-200 kr för en timme. Min massör jobbade mycket mitt huvud, gäsp vad nära att jag somnade, så skönt.
Vilar en stund och en efterlängtad känsla av hunger infinner sig. Vi går till den Indiska restaurangen intill, beställer mild kryddad paneer och så bakar kocken nanbröden alldeles framför oss. Jäklar så gott.
Sista kvällen på Kantiang och det måste bli en stund på Why Not Bar. En lugn stund. Vet inte vad som gör den här baren så speciell men vi stortrivs här. Trubaduren är så gitarrkunnig och ödmjuk, hans försök att sjunga på engelska är bara så charmerande. Det blir ingen sen kväll, vi lyssnar på de gamla kropparna och tar varsin ljudbok med oss under lakanet och låter oss vyssjas till sömns.
Måndag morgon och vi ska ta oss mot Saladan för ett par nätter på Lanta Smile beach. Vi packar snabbt ihop det lilla vi har innan vi går mot stranden för den sista frukosten här. Vi sitter länge, ljudet av vågor gör nåt bra med mig, de varma vindarna, lugnet ❤️. Tack för fin tid Kantiang Bay
Lämna ett svar