Santiago- Negreria 33 115 steg 23.5 km

Hej då Santiago, vi ses på söndag…

Kvällen i Santiago var helt underbar. Gick till en bar vi varit på förr och satt i mjuka fåtöljer och pratade om det som är viktigt för oss, det blir många djupa samtal när vi delar tid 24/7. Vi hade bokat bord på vår favoritrestaurang Restaurante Pizzeria L’Incontro kl 19.30. Maten, den är gudomlig, servicenivå på topp, läget, ja det finns inget negativt. Vi la oss nöjda före 22, ställde klockan på 07.00 och somnade gott.

En katedral och en soluppgång, vackert…

Packar snabbt ihop våra få pinaler och tackar för ett bra boende. Vandrar genom tysta gränder ut ur Santiago. Det känns jättekonstigt att vi ska gå ifrån denna stad som vanligtvis är målet. Luften är så där skönt sval även idag, nästan fryser, gillar det. Två levande vägvisare dyker upp från ingenstans vid två tillfällen när vi går lite fel. Det händer gång på gång och jag blir så berörd av detta, en svårbeskrivlig känsla. Vi går en jättevacker väg genom tysta skogar, ser soluppgången över spirorna på katedralen.

Bara nån kilometer från centrum kommer vi in i en tyst skog…

Vi har inte ätit frukost än och blickarna far efter möjligheter till föda men vi får trava på kilometer efter kilometer i en fortsatt vacker väg. Hälsar Buen Camino på ett fåtal pilgrimer

Vackert och mystiskt…

Efter 6 km kommer vi fram till byn Quintans och där doftar det kaffe. Rostat bröd med marmelad och utan smör kan vara galet gott och vilan är egentligen viktigare än maten.

En dans runt stången… mat på g…

Nöjda går vi vidare på fortsatt jättefina vägar, genom skogar i tystnad. Bara våra taktfasta steg som hörs. Idag gnisslar det ingenstans i kroppen och vi orkar så mycket mer. Känns riktigt bra!

En symbolisk port med pilgrimsmusslor…

Efter en knapp halvmil stannar vi för mer kaffe på ett fik i Aquapesada. Vi gör det för vi vet att det kommer en krävande stigning inom kort.

Raka vägen ner innan stigningen…

Nästan 3 km rakt uppför i en pinje och eucalyptusskog. Det är tufft på riktigt men vi känner oss så mycket starkare än för bara några dagar sedan. Uppe på toppen, 285 m, svalkar vi oss med en iskall citronöl för nu börjar det bli riktigt varmt.

Nedför i skugga…

Vi går nedför mot Ponte Maceira, där ska det finnas en restaurang vid den vackra stenbron som Gud enligt legenden ska ha förstört för att skydda de romerska soldaterna.

Ponte Maceira…
Ett av de tre valven på stenbron…

Så besvikna vi blir när restaurangen är uppbokad och vi får hungriga fortsätta den sista halvmilen. Går på skuggsidan av vägen för att orka den sista biten men det är en fortsatt vacker väg.

Gillar…

Når så småningom Negreira, vårt boende ligger nån kilometer utanför staden så när vi får möjlighet till ett nytt bukfylleri så tar vi den. Sandwich med ägg och tonfisk, vi tuggar och sköljer ner det torra med svalkande dryck.

Albuerge de Logrosa…

Så kommer vi fram, lika skönt varje gång. Vår värd Louis tar emot oss och visar runt, ett lugnt o stilla härbärge med stor trädgård. Vi bokar in oss för kvällens pilgrimsmeny, en trerätters med dryck, skönt att slippa leta matställen. Vi behöver vila för morgondagen, den kommer att bli riktigt tuff. Drygt 3 mil och vi går alternativ vägen som är längre och backigare…