Berducedo- Grandas Salime

34816 steg 25 km

Vi hade en riktigt mysig kväll på vårt härbärge innan vi intog våningssängen och otroligt nog så sov jag rätt bra. Ett ägg och några kex fick bli frukost innan vi kom iväg på dagens etapp och klockan har inte ens slagit 8.00.

Hej då Berducedo…

Vi börjar med att gå uppför ut ur Berducedo, en riktigt rejäl backe som sig bör. Det är 10 grader och när backen är gjord har vi fått upp värmen. Gillar dessa svala morgnar, även om det flåsas så är det lätt att andas.

Undrar hur många hästar och kossor som bryter ben i dessa branter…

Det går utför och på asfalt dessutom. Vi njuter verkligen denna vackra morgon. Vi ska gå en halvmil till byn La Mesa där hittar vi ett öppet ställe som har frukost nr 2 till oss. Kaffe, toast och färskpressad juice, gott vi står oss ett tag inför nästa lååånga backe.

Långt nere i dalen fick vår andra frukost…

Uppe på toppen nu, vi är på 1100 m höjd. Solen försöker bryta sig igenom de grå molnen, det ser hoppfullt ut. Nu är det nedåt på serpentinstigar, vi ska ner till 450 m, ca 14 km gångväg. Stavarna plockas fram, guld värt på steniga branter.

Det är faktiskt ett litet kapell på toppen av berget. Så gulligt och gammalt.

Det helt magiska vyer ned mot dalen, vi stannar gång på gång och suger in allt vackert vi ser. Vi ser snart Embalse de Salime långt ner i dalen med sitt blå vatten. En slags vattenreservoar, det har tidigare varit ett stort kraftverk där nere.

Embalse de Salim nere i dalen…

Det gäller att ha tungan rätt i mun i branten, egentligen vill vi ju bara titta på allt runtomkring men det funkar inte på det här underlaget. Koncentrationen är maxad.

Högt uppe på berget står två som vill gå…

Det tar tid och det måste det få göra, stigen ändrar utseende ju längre ner vi kommer. Det känns i knän och tår men ännu inga blåsor. Vi smörjer våra fötter grundligt varje morgon med vit vaselin och luftar tårna så fort vi får möjlighet.

Vackert… nästan som en fjord…
Där har en bautasten hittat sin plats, märkligt för vi ser bara ett fåtal sådana…

Vi tror vi närmar oss dalen men ack vad vi bedrog oss när stigen plötsligt vänder uppåt och tar en ny riktning. Vi har gått nära 4 timmar nu och börjar prata vila och mat men det är bara gå på som förut….

Där på andra sidan, ett gult hus med mat i…

Så är vi äntligen nere och går över bron och ser de enorma resterna efter kraftverket. Efter bron vänder det det uppåt igen och ska så göra i 6 km innan vi är framme vid dagens mål. Men först… maaat.

Utsikten från restaurangens terrass…

Vi sitter länge, det tar sin tid att tugga i sig den enorma bocadillon, så otroligt mycket bröd vi klämmer i oss. Det är i princip det och potatistortilla som erbjuds till lunch.

5 km kvar, här ser det lilla kapellet som en prick på toppen. Där var vi för några timmar sen…

Åhh vad det tar emot den sista sträckan. Försöker jobba med positiva tankar det sista men det är inte lätt alltså. En kilometer kan kännas som 3.

Äntligen går vi över bron till Grandas de Salime…

Vi letar upp vårt härbärge, inte det bästa vi bott på men det finns sängar till oss och en dusch som svalkar. Tvättar dammiga svettiga kläder som får torka i solen medan vi letar efter mat, igen…

Vilka delikatesser… mums…

Vi frågar en pilgrim vi möter om han vet nåt matställe och han svarar på svenska(!) att han har ett tips. Han är från Tyskland men har jobbat i Sverige och pratar flytande svenska. Vi kommer till ett ljuvligt ställe och blir rekommenderade lite plockmat. Galet gott.

Imorgon och på måndag ska vi göra 2 riktigt utmanande etapper, ungefär som gårdagens med skillnaden att det ska finnas matställen efter vägen. Det är ju söndag imorgon så vi vill inte chansa utan bestämmer oss för handla lite i närmsta mercado. Det sket sig , allt har stängt lördag em och öppnar först måndag. Så vi håller tummarna för söndagsöppna matställen, har lite krismat kvar i ryggan. Hej o hå!

En fin dag med massor av fina vyer…