Eufori…

O Cadavo- Lugo 44686 steg 32.6 km

Kl 06.00 sitter vi i baren med en tostada, kaffe och juice. Vi ska gå långt idag och vill ta vara på timmarna innan solen värmer allt för mycket. Tackar för oss och går ut i det fuktiga vädret, lite kyligt, bara 10 grader

Vandrar i mörkret, låter pannlampan hjälpa oss på rätt väg. Vi går uppför i 3 km men det är helt ok då vi inte ser längden på backen. Ren och skär psykologi.

Det är så lätt att gå, vi kan ta ut stegen, ha ett högt tempo utan att tappa andan. Det är alldeles alldeles underbart.

Några unga killar som vi känner igen passerar oss annars är det bara vi i den tidiga morgonen. Gillar kylan, stigarna och tystnaden.

Vi har gått nära 8 km när vi närmar oss Castroverde, då viker vi av från caminon för att leta upp nån bar eller café. Lyckan är stor när vi hittar ett som är öppet.

Vi ser fortfarande inga pilgrimer när vi kommer på leden igen. Dimman lägger sig tung framför solen och vi huttrar till och ökar takten. Det går knappt att beskriva känslan över att slippa bergen nu. Vi gjorde det i 8 dagar, är stolt och nöjd över det.

Det känns väldigt likt vår första vandring vi gjorde, camino Frances. Lite småbyar med jordbruket vid husknuten. Hoppar mellan djurspillningarna, lyssnar på korna som vill mjölkas.

Det är så mycket fint och kul att titta på efter vägen, vi får energi av det. Stegen är fortfarande snabba fast kroppen har tagit stryk efter bergen.

Vi har gått snart 15 km och trodde det skulle finnas ett matställe i närheten men inget vi såg som var öppet. Croissanterna ligger kvar i magen och jäser en stund till men det närmar sig påfyllning.

Vi hör musik och kommer fram till El Oasis Primitivo, en go gubbe som har fixat en rastplats med frukt och dryck och vi donerar vad vi tycker det var värt. Nu bryter solen igenom och vi sitter en bra stund och både vilar och värmer oss. Bara en pilgrim gör oss sällskap.

Lite piggare kör vi på i samma tempo, det är nu 12 km kvar till Lugo och allt känns bättre än förväntat. Vi går mycket i tystnad idag, vi kan göra det, vi känner samma och det är väl därför vi klarar av att vara tillsammans 24/7 i trötthet och eufori.

Vi har passerat 20 km och har ännu inte ätit något, nu vet vi att det inte finns nåt förrän Lugo. I och med att det är så lättgånget så orkar vi ett tag till.

Hittar ingen plats att sitta för vila utan till slut slår vi oss ned i en grässlänt. Fötterna behöver en stunds ledighet och vi fyller på från förrådet.

Det börjar bli varmt och vi tackar vårt val att gå tidigt, bättre att frysa lite än att värmen bromsar oss. Vi närmar oss Lugo, det går väldigt mycket nedför och snart är det bara 100 km kvar till Santiago.

Letar upp adressen till vårt boende San Rouge och nu ska vi uppför igen. Blir förvirrade när det visar sig att vi ska klättra i trappor. Det är ingen lek när man gått i tre mil.

Kärleken skickar bild på hur porten till boendet ser ut, det är guld värt att han följer vår väg. Vi kyler ner oss en stund på en bar som är nära innan vi kan duscha av oss dagens damm.

Lite raklång vila innan vi går ut för att utforska Lugo och hitta nåt bra matställe. Härlig dag!