I lämmeltåg på känd led…

Boente- O Pedrouzo 42427 steg 31 km

Klockan skramlar 05.30 och vi stönar högt. Vi har båda haft den sämsta natten hittills, de hårda sängarna förstärkte värken i ben och fötter. Men upp och på med skitiga vandringskläder, så här nära slutet blir man lite…ja ja…

Vi kommer iväg före kl 06, pannlampa på, det är redan 16 grader varmt så det är byxor utan ben som gäller. Vi känner oss lite kraftlösa idag och den långa uppförsbacken får ta sin tid under stjärnhimlen.

Vi är helt ensamma på leden efter att ha passerat ett par redan i Boente. Vi gillar lugnet och tystnaden så den här morgonen är helt i sin ordning tycker vi. Stannar för att knyta en sko när det plötsligt rasslar till i trädkronan ovanför. Regndroppar stora som guldtior landar oförsiktigt i hårsvallet, det kom plötsligt som flickan sa och under suck och stön letas regnponchos fram.

Kommer fram till den fina gamla stenbron över bäcken i Castaneda där vi båda utropar; Nä men åh! Minns du? Här badade några amerikanska killar vi träffat när vi gick Frances för 4 år sedan. Det var vanvettigt varmt den dagen minns vi. Strax efter bron har ett härbärge öppnat och vi får en frukost i magen.

Det är nu lämmeltåget av pilgrimer tar över leden. Vi har aldrig sett på maken, efter Arzua är det tjockt på vägen, mängder med skolklasser, gruppresor blandas med pilgrimer från Norte, Frances och så vi från Primitivo. Det är INTE tyst och lugnt längre.

Vi försöker med slalommodell ta oss mellan och förbi kilometer efter kilometer då vi har en annan hastighet i våra fötter. Det är bara att försöka gilla läget….

Vi stannar till på en bar vi känner igen och vilar en stund med en kaffe och Santiagokaka och tittar med stora ögon på mängden människor som tänker sig gå till Santiago.

Det är lite kul att gå där vi en gång gått, minnen ploppar upp under fniss och ”ja just det” till och med hur det kändes gör sig påmint.

Det börjar bli riktigt varmt, väljer skuggsida så ofta det går. Kilometerna tickar på och vi har 7 km kvar till O Pedrouza när vi väljer att sitta under ett parasoll och vila på en bar med kall dryck. Ett måste i värmen.

Vilar igen efter nån halvmil, det är så varmt. En kall öl och salta nötter i skuggan, vi hamnar bredvid ett gäng danska herrar som vi försöker samspråka med, kul att träffa skandinaver. De tog in andra rundan när vi gick… 2 mil kvar till Santiago och Kia hänger en stund på skylten som talar om att vi är snart framme vi dagens mål.

Knappar in adressen till pensionat Solaina på Google Maps … vi hittar inte…. Vi är överhettade, hungriga och trötta och det här är inte kul alls. Letar frågar letar, går fram och tillbaka tills vi hittar en kvinna med stor nyckelknippa som kan liiite engelska. Hon ringer ett samtal, säger AHA! och visar oss en väg vi inte gått på. Äntligen framme! Jättefint rum med mjuk säng men vi måste ha mat och parkerar ryggan, går till närmaste matställe. Beställer en en supergod lasagne och slevar snabbt in provianten där den ska vara och så blir vi som folk igen. Tillbaka till rummet för tvätta av dagens damm, brunt vatten rinner ner i avloppet och benen får tillbaka sin naturliga färg. Sängläge ett tag nu sen kanske vi kan vara lite sociala så här på fredagsaftonen. Imorgon går vi i mål!