Dag 11. Villa Franca Montes de Oca- Atapuerca. 28705 steg

Grått och duggregn uppe på Alto del Valbuena…

La oss tidigt i de sköna sängarna och det var lite konstigt att ligga kvar och morna sig med sovmorgon. En frukost i härbärget innan taxin kom och hämtade oss för transport tillbaka till Villafranca. Det räcker att gå sträckan en gång…

Vi snackar backar

Gissa vad… det går uppför så innerst ini… 2km med stadiga taktfasta steg uppför höjden på 1200m. Det regnar lite lätt och temperaturen är i mitt tycke perfekt, vi får använda regnponchos typ en kvart sen klarar vi oss från mer väta. När vi besegrat höjden kan vi hålla ett ganska högt tempo för kroppen känns riktigt bra idag

Först ser vi en gubbe…
…sen en till… den här mannen alltså, vilken stjärna ⭐️

Efter typ 7 km börjar Katharina mumla om kaffe… så hör vi musik i skogen…en jazzig version av hotel California, vi ser en massa träskulpturer och där står han… den glade, generöse mannen. Bjuder oss på vattenmelon, vi beställer kaffe o två bananer och vi får betala vad vi tycker det var värt, vilken kille alltså.

En mysigare terräng idag trots leran …

Sen blev det fart i benen igen fram till San Juan de Ortega där vi fick i oss två stekta ägg och pommes..gott? Jorå, allt smakar, vi förbränner mängder av energi och allt som ger smakar utmärkt

och alla dessa små tecken…

Maten är ett kapitel för sig, när vi är framme vid våra boenden på eftermiddagarna är vi jättehungriga men vi får vackert vänta för köken öppnar inte förrän runt 19 och den väntan kan vara grym för två kvinnor med lågt blodsocker

Atapuerca… i tegelhuset andra huset nedanför kyrkan bor vi…

Vi är framme i före 15 i Atapuerca, vi tog ju en vilodag så efter 19km är vi inkvarterade i ett jättebra privat boende med tvättmaskin, så himla skönt att slippa handtvätten

Plats för vila …

Vi går en runda i byn, köper ägg o yoghurt till frukosten och fyller på med nödproviant, imorgon ska vi gå drygt 3 mil och vi har lärt oss läxan att även om vi passerar byar så kan det vara stängt.

Kunde inte låta bli att fota den sovande mannen med sin egendesignade solhatt…

Nu väntar vi bara att kyrkklockan ska slå för sju…