Hi five på den fredagen…

Viana do Costelo- Caminha

30,3 kilometer 42 758 steg

Torsdagsaftonen ägnade vi åt att strosa runt i Viana do Costelo, en jättefin stad med massor av historia, kyrkor, kapell och mängder av uteserveringar.

Klockan ringer 05.30, vi ska gå långt idag och det gäller att ta vara på de svala morgontimmarna. Alex har ställt fram lite frukost till oss och vi försöker tugga i oss lite bröd o ost innan vi hänger på oss ryggsäckarna. Kroppen känns förvånansvärt bra när vi tar trapporna ner och säger hej o tack för sängplats.

Så vandrar vi återigen på tysta gator mot Atlanten, tar rygg på en annan morgontidig pilgrim som verkar veta vägen. Snart har vi Viana do Costelo bakom oss och vi vandrar på en otroligt fin gångväg kilometer efter kilometer.

Så många fort och utposter vi går förbi, fantiserar om pirater, vikingar och krigsherrar som ville ta del av landet.

Har ett högt tempo och vi närmar oss milen när vi viker av mot ett café vi spanat in i lilla staden Carreco. Vi tar en kaffe och det traditionella portugisiska bakverket Pastel de nata, så himlans smarrigt. Vilar en stund och lyssnar på gubbsens tjatter.

Vandrar iväg och nu möts vi av lite annorlunda miljö, skuggande skog, fågelsång och mjukare underlag att gå på. Vi stannar ofta för det finns nåt att vila ögonen på hela tiden.

Visst är det lite svalare än gårdagen men närmare lunchtid är vi så där överhettade både här o där o överallt.

Passerar en skylt som visar att vi har 8 km kvar till vårt mål Caminho. Det stämmer inte alls visar det sig, vi går längre än så…igen

Vi har passerat två mil när vi når Praia de Ancora och hittar en restaurang som öppnar precis när vi tycker det är dags för lunch. Oliver, ost, bröd, sallad och en grönsakssoppa gjorde oss inte alls pigga. Tröttheten slog till med storsläggan…

Men men ska vi komma fram till sängen så är det bara att snöra på skorna igen. Nu är det väldigt lättgånget, tycker vi har en bra snitt-tid på kilometern när vi blir passerade av de som iaf är plus 75.

25 kilometer visar klockan och kartan visar att vi har en halvmil kvar. Nu är benen i protest, likt timmerstockar i skor. Vilar en timme i Moledo vid en fantastisk strand. Här står Teslor och BMV de lux på rad utanför luxuösa sommarboenden.

Okej, nu kör vi sista fem. Travar snabbt på efter några italienskor med ballonger på ryggan. Går förbi ett strandbröllop och vinkar till de finklädda..De sista meterna är oändligt långa men till slut så är vi iaf framme….

Vi ska bo på ett härbärge men vi har eget rum jag och Kia, vill inte sova i våningssäng, dock delar vi toa och duschar med många andra. Så är det på en Camino… ibland… sängen är viktigast.