Lång dag …

Redondela- Casalvita

34,4 km 48 558 steg

05.30 packade vi ihop våra grejer i ryggan. Tog en lätt frukost i det lilla köket i härbärget och vandrade nedför branten i mörkret och försökte hitta de gula pilarna i Redondelas gamla stadsdel. En fin liten stad.

Vi är några pilgrimer med pannlampor som är ute i den tidiga morgonen och vi hjälps åt att hitta den rätta vägen. Vi har inte gått många kilometer innan regnet faller lätt och regnkläder packas upp under protest. Hör suckar både här och där…

Så klart går vi uppför idag också, länge. Inte lika fin utsikt idag men med en varierande natur. Trots vädret är det vackert. Vi går ner till staden O Conde och efter att hå gått 9 km sätter vi oss på ett café som har det vi behöver.

Leden går igenom den gamla staden med trånga gränder, broar och vatten. Jättemysigt.

Uppför igen såklart som vanligt när vi lämnar staden. Flåsar i ponchon som mer och mer liknar en orange ångbastu men trots att det är tufft så är det så underbart, det är svårt att förklara men det är så speciellt.

Vi har gått närmare två mil när vi kan göra ett vägval antingen den vanliga leden eller den alternativa som är lite längre men finare. Vi väljer den lite längre…

Vi är vansinnigt hungriga när vi anländer till Pontevedra, jag blir smått aggressiv när ingen ser vår hunger på det matstället vi väljer. På med skor o ryggsäck lämnar vi skitstället och rundar hörnet och där…där finns pizzerian med lugn och vänlighet. Tårarna rinner av tacksamhet när vi tar första tuggan av den godaste pizzan.

Lyckliga studsar vi typ genom Pontevedra. En jättefin stad som för tillfället är helt uppbokad av hälften pilgrimer och hälften Triathlontävlande. Vi träffar Österrikiskan som vi pratat med vid flera tillfällen, hon vandrar helt själv.

Nu är det sista rycket… minst en mil kvar. Vi lämnar snart den vanliga leden och viker av till den Spirituella. Den är längre, den är mer krävande men vi vill ändå försöka oss på utmaningen. Så vi går väl lite uppför …

Vi har nu passerat 3 mil och har nån timme kvar . Ryggsäcken sitter som ett frimärke, den märks knappt men fötterna, de stackars fötterna som bär oss framåt, de börjar tycka att det räcker nu. Jag har fått en blånagel på stortån, det har jag inte haft sen Göteborgsvarvet 2011…

Vi är nära slutmålet när vi går förbi det enorma klostret med sin vackra kyrka. Ner mot havet, släntrar in i en fruktbutik och köper lite ost, frukt, chips och vin till kvällsmat…

Så stapplar vi äntligen in i härbärget, kl är 17 och det har varit en lång dag med många steg. Duschen är ljuvlig sängen är skön, här ska vi ligga o mumsa hela kvällen och röra oss så lite som möjligt. Imorgon blir en tuffare dag, vi hoppas det blir möjligt. Det spås oväder…